Första reflektion av VFUn

Nu har vi varit ute på VFU i två dagar.. min handledare som jag följer är bildlärare åt mellan och högstadie elever på en ganska stor skola. Hon har ca:400 elever/termin.

Min tanke blir helatiden att lektionerna är för korta. Varje klass har 1h/vecka, förutom 9:orna som har 2h/vecka. Min handledare tycker att de yngre klasserna, (åk3-7) inte klarar av att sitta och koncentrera sig under längre tid.
Men jag tycker inte att koncentrationen var högre i början av lektionen, snarare tvärtom. Det tog väldig tid för endel av eleverna att komma igång med det som skulle göras. Några elever kom inte igång med sitt arbete förrens det bara var 15min kvar på lektionen. Däremot var koncentrationen relativt hög hos de flesta när de väl kommit igång.
Varför de inte kom igång med uppgifterna direkt kan ha varit för att de hade svårt att förstå uppgifterna och att hitta inspiration. De verkar behöva lite mer individuell guidning för att komma igång. Eller så kanske de inte var uppmärksamma och lyssnade på sin lärarinna under genomgången i början av lektionen.

Jag tror också att eleverna får för kort tid på sig med varje uppgift, som regel verkar de ha en uppgift per lektion. Så fort de är klara med en uppgift så får de en ny. Några elever kladdade snabbt och slarvigt ner nåt på pappret och sen sa de att de var klara. Det känns lite som att målet blir att fylla sin mapp med så många olika uppgifter som möjligt, så fort som möjligt. Jag tror att det skulle bli mycket bättre ifall de som är klara tidigt istället får fördjupa sig i sin uppgift. Jag tror att varje uppgift då skulle få större betydelse för eleven och också utveckla eleven mer, både i kreativitet och teknik.

...Sedan till stöket! Det finns vissa som sprallar runt och pratar och busar. Ljudnivån gör en alldeles matt. Hörselskydd är ju en smart lösning och jag vill gärna ha ett par, men problemet kvarstår.

Det räcker verkligen inte bara att vara en duktig ämnes lärare, man måste även vara mycket väl utbildad pedagog, psykolog och konfliktslösare.

Jag gillar inte att man har extra insatt personal bara för att hålla ordning och dra ut "stökisarna" ur klassrummet helatiden. Jag får en känsla av att lärarna inte har den kontrollen som de borde. Det känns som en massa resurser och därmed pengar går förlorade på meningstlöst barnpassande.
Detta är trots allt skolelever. De borde klara av att lyssna och behandla varandra och sin lärare med respekt. Jag får höra att det är för att de är så små men jag har sett yngre elever med bättre disiplin.

Jag tänker först att det är för stora klasser. Ungefär 30elever, men jag tror ändå (nu när jag sitter här och reflekterar över dagen som varit) att det går att få så här stora klasser mycket lugnare och mer samlade.
Anledningen till att jag tror det går, är att de som stökar inte är i majoritet. Majoriteten av klassen är skärpt, tyst, fokuserad och klart störd av de som stökar. Kanske kan man få de lugna elever att sätta lite press på sina stökiga klasskompisar. De kunde kräva respekt i form av hänsyn.

En annan sak skulle kanske vara att lyssna mer på elevernas önskemål. Som mera rast och grupparbete, det är något som jag hört önskemål om ett par gånger under dessa första två VFU dagar..