sista inlägg

Ett sista inlägg.. hade ju skrivit ett förut som jag raderade eftersom jag ville göra klart mitt arbete innan jag skrev sista inlägget.. vet inte om det var så smart, det är ju nu så länge sen jag gick kursen visuell kommunikation att ingenting förutom sista arbetet e färskt.. fast istället har ju kunskapen från kursen fått gro in och verkligen landa i huvudet. Jag kanske borde ha låtit det va två sista inlägg..hursomhälst så är det som det är.

Jag tycker att det var en rolig start på mina studier på konstfack. Det var bra klasskompisar och lärare som jag fick träffa och jag har lärt mig nytt och haft kul.
För mig handlade kursen mycket om att sätta ord på kunskaper som redan fanns där på nåt sätt. att reflektera över omgivning och personer, varför det ser ut som det gör, vad som ligger bakom..

Mycket stor del av tiden handlade även om att hitta mig som lärare, se min framtid. Hur jag vill vara, vad jag vill göra och varför.. Jag har väl inte det helt klart för mig nu heller, men jag har fått träffa lärare med starka personligheter som inspirerat mig och det känns jättekul att plugga vidare nu...att hitta min lärarstil.

När jag arbetat med sista arbetet "lärande kropp rum" känns det som att jag fattade vad det är vi har hållt på att lära oss under denna kurs..det är svårt att förklara vad jag menar tycker jag, men det var som en aha upplevelse.
Jag har funderat mycket kring det visuella människor uttrycker och hur det påverkar andra, kläder, stil, sätt att prata, uttrycka sig med kroppsspråk osv.
Ju mer jag tänker på visuell kommunikation, destu mer rymmer det och det känns som att allt runtomkring oss, alla bilder, media,design, konst och andra människor kommunicerar om sitt på sitt sätt.

Sammanställer mitt arbete

Nu håller jag på och sammanställer mitt arbete. Jag har samlat alla skisser från min VFU och försöker sätta ihop det hela till ett fint litet digitalt arbete...
Hela arbetet blir på min första VFU period, då jag inte har fått komma ut på den nya VFUn.

Mitt Syfte med arbetet är att visa det visuella språket mellan elever och lärare.
Att i skisser visa en bild av hur jag upplevde min VFU, hur jag upplevde människorna där.

Jag kom att tänka på en sak nu när jag satt med skisserna här framför mig, eller ganska många saker faktist.

Med tanke på hur lärarna kämpade med att hålla ordning på eleverna och sa sig behöva flytta om bänkar och ha bestämda placeringar och dessutom extra hjälp av en ytterligare lärare för att hålla ordning på klassen. Så kom jag och tänka på min egen familj med tre små busiga pojkar som nu under vinterlovet varit tvugna att va inne rätt mycket för att helatiden nån eller några i familjen har varit sjuka. De har då blivit helt vilda och ouppfostrade..

Man kan inte sitta inne med barn och göra ingenting och bara disiplinera. Jag tror att det var samma sak i skolan. Man kan inte ha eleverna iett klassrum och tro att de ska uppföra sig ifall man inte ger dem något kreativt utmanande och utvecklande att arbeta med.

Förutom att jag tycker hela skolan som jag var på kändes gammal modig, igendammad och med lärarna som aktoritet, där eleverna inte fick vara med och bestämma eller påverka. Så tycker jag altså såhär i efterhand att lektionerna var tråkiga. Tråkit outvecklande innehåll, som taget från en färdig gammal mall som man inte får ändra nåt i.

Jag tycker att bildläraren påpekade detta.. eller hon liksom ursäktade sig helatiden och sa att, -jag vet att det kanske verkar lite tråkit eller gammalmodigt men det är jättesvårt att ändra på.
Jag förstår att man bara kan göra sitt bästa och jag tror att bildläraren hade kunnat vara en jättebra lärare om hon haft de förutsättningar som krävts.
Men jag kan inte låtabli att fantisera om en lärare som inte låter sig besegras, som går upp i kamp och tillsammans med eleverna och skapar nya (vår tid värdiga) bildlektioner.